Det är få band som kan göra anspråk på att ha startat en musikalisk revolution. Den typ av band vars musik sätter igång en kedjereaktion som förnyar befintliga musikgenrer och startar nya. Kraftwerk är i sanning ett sånt band. Frågan är om det inte går att säga att deras musikaliska gärning influerat i princip allt som kommit efter dem. De vitaliserade 70-talets musik och lade i längden grunden för hip-hop. Under 70-talet influerade de i princip hela musikvärlden. David Bowie hade till exempel förmodligen aldrig gett oss sin berömda Berlin-trilogi, med låtar som Heroes m.fl. om det inte vore för Kraftwerk.
Kraftwerk var i början av sin karriär ett någorlunda långrandigt krautrock-band (även om etiketten “krautrock” satts på tidiga Kraftwerk i efterhand). De var den typ av band som släppte skivor med låtar som var upp till 20 minuter långa. Det skulle ta några album innan de hittade sin form och gjorde låtar som var tighta små mästerverk. Det ska också sägas att Kraftwerk under sin storhetsperiod var ett väldigt roligt band.
Den tyska gruppen har gjort många fantastiska skivor, men de främsta är förmodligen trion de släppte från mitten till slutet av 70-talet: Radio-Activity (1975) Trans-Europe Express (1977) och The Man-Machine (1978). De tre är närmast obligatoriska för fans av elektronisk musik, särskilt The Man-Machine som innehåller klassiker som Spacelab, Neon Lights, The Robots och The Model. Det är också värt att nämna skivan
Autobahn från 1974. Om det finns någon skiva i bandets diskografi som markerar den övergång där de förvandlades till Kraftwerk som vi känner dem i dag så är det den plattan.
Det spreds många myter om Kraftwerk när de var som störst. Under en period ryktades det bland annat om att bandet turnerade i två olika upplagor. Ett gäng bestod av de verkliga musikerna bakom gruppen, men förutom det hade de också robotvarianter av sig själva som turnerade. Det sades därför att man inte riktigt visste vilken variant det var man skulle få se om man köpte biljett till någon av deras spelningar. Det fanns också en story om en journalist som skulle intervjua bandet men som istället bara skjutsades runt i en limousine med en tystlåten bandmedlem som inte sa annat än “kraftwerk” då bilen kort stannade på gatan utanför just ett elkraftverk.
Nu var det längesedan Kraftwerk gjorde någonting som var sant nyskapande i samma anda som musiken de släppte på 70-talet, men de är fortfarande omåttligt populära och turnerar så gott som årligen. När detta skrevs var de till exempel alldeles nyligen i Sverige och spelade på nöjesfältet Liseberg i Göteborg. Precis som många andra band från den tiden är Kraftwerk numera i viss mån ett nostalgiband. Det finns dock någonting i bandets filosofi som gör att de inte riktigt blivit lika slätstrukna som många andra i samma kategori.